Företagare i Sverige har ansvaret för att betala in skatt och arbetsgivaravgifter, både för företaget och för anställda. Särskilt inför 2021 kan det för såväl företaget som den anställde behövas en anpassning av skatteberäkningen av olika orsaker. För företaget justeras skatteberäkningen med en preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket, för den anställde blir det fråga om jämkning.
Skatteverket skickar ut beslut om hur mycket ett företag ska betala i preliminär skatt, debiterad preliminärskatt. Den preliminära skatten beräknas på inkomster som företaget beräknas ha under beskattningsåret. Det finns tillfällen, och särskilt i dessa tider, som gör att den uppskattningen behöver korrigeras och då kan underlaget behöva justeras vartefter. Det finns till exempel möjlighet att ändra preliminärskatten om företaget drabbas ekonomiskt på grund av corona. Om resultatet i år kommer att bli sämre än beräknat är det viktigt att ändra preliminärskatten som betalas varje månad så att den är anpassad efter det beräknade resultatet. Skatteverket gör en omprövning och den kan göras upp till sex månader efter beskattningsårets utgång. Det finns inga begränsningar i hur många gånger ett företag kan ändra den preliminära inkomstdeklarationen. Tanken är att den debiterade preliminärskatten ska vara så nära den beräknade slutliga skatten som möjligt
För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till uppgifterna i deklarationen för det kommande beskattningsåret bör den preliminära inkomstdeklarationen lämnas några månader innan beskattningsårets början, dock senast en månad före beskattningsårets början. Om beskattningsåret är samma år som kalenderåret så ska den preliminära inkomstdeklarationen för kommande år lämnas senast den 30 november året innan.
När det gäller jämkning för den anställde så är det privatpersonen själv som ansöker om ändrat skatteavdrag hos Skatteverket. Att skatteavdrag görs på korrekt sätt är en uppgift som arbetsgivaren har för de anställda. Om den anställde av någon anledning vill jämka så är den 6 november sista dagen för ansökan om jämkning för att ett beslut ska gälla från 1 januari 2021.
För enmansföretag har det sedan 2017 funnits ett särskilt växa-stöd vid anställning av den första medarbetaren. Stödet är utformat som en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna. Reglerna skulle ha upphört vid utgången av 2021 men blir istället permanenta. Och det kommer mera, det föreslås att en tillfällig utökning av antalet anställda som kan omfattas införs.
Enmansföretagen utgör en stor del av det svenska näringslivet och växa-stödet är ett incitament till egenföretagaren att anställa en första person. Växa-stödet innebär att bara ålderspensionsavgift, 10,21%, betalas upp till högst 24 kalendermånader i följd. En lägre arbetsgivaravgift för den först anställda kan kompensera för den kostnad det finns för enmansföretagaren att exempelvis sätta sig in i regelverket, men också bidra till att bygga upp en buffert hos företaget. För att vara berättigad till stödet finns ett antal villkor.
För att ha rätt till växa-stödet ska företaget räknas som ett enmansföretag. När stödet infördes 2017 var det avsett för enskilda näringsidkare som har en aktiv näringsverksamhet. Sedan har stödet utökats till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. Lagen har byggts på med förutsättningar som skiljer för de som är enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag. Utökningen gör att de villkor som är gällande för nuvarande stöd anses utgöra ett svåröverskådligt regelverk. För att förenkla förutsättningarna blir reglerna för att vara berättigad till stöd desamma oavsett bolagsform.
Stödet avser den först anställde, det vill säga den första som företaget betalar lön till samt betalat arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt för. Det finns undantag. Om ersättningar till en och samma person uppgår till högst 5 000 kr så räknas inte det utan företaget anses ändå kunna få växa-stöd. Om företaget är ett aktiebolag kan en företagsledare ha tagit ut lön och kan ändå få växa-stöd när de anställer sin första utomstående medarbetare. Det avser gällande regler, men som exempel medför coronomin ett ökat behov av stödåtgärder för att få fler personer i anställning. Regelverket med nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda vill regeringen utvidga till att även omfatta anställd nummer två. Det skulle då innebära att nedsättningen ges till företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt till företag med en anställd och som anställer ytterligare en person. Den föreslagna nedsättningen gäller för anställningar under perioden 1 juli 2021–31 december 2022.
För att vara berättigad till stödet ska anställningen omfatta minst 20 timmar per vecka under tre månader. Frånvaro på grund av exempelvis sjukdom eller vård av barn påverkar inte kravet utan stöd utgår till arbetsgivaren då också. Nedsättning av arbetsgivaravgifter har ett maxtak på 25 000 kr. Så om lönen överstiger det maxtaket blir det full arbetsgivaravgift på den överskjutande delen.
Exempel: Ett bolag anställer den första personen med en månadslön på 35 000 kr. Bolaget ska som arbetsgivare betala 10,21 procent i avgifter på bruttolönen upp till och med 25 000 kr. På resterande 10 000 kr ska arbetsgivaren betala fulla avgifter om 31,42 procent.
Stödet är kopplat till den först anställda, det går inte att få stöd för fyra personer som arbetar tre månader vardera under ett år.
Fler tjänster föreslås ingå i rutarbete, ett höjt tak införs och nya villkor för återbetalning blir gällande. Detta är en del av budgetpropositionen och förväntas börja gälla från 1 januari 2021.
Den som anlitar ett företag för hushållsnära tjänster kan få en skattereduktion, för delar av arbetskostnaden. Avdrag kan idag göras för arbetskostnaden vid reparation, underhåll samt ombyggnad och tillbyggnad (rot) och för hushållsnära tjänster, inklusive flyttjänster, reparation och underhåll av vitvaror och it-utrustning (rut). Nu föreslås ett ytterligare utvidgande av rutavdrag med följande:
Samma förutsättningar för att kunna få rut-och rotavdragen ska gälla, såsom att köparen är berättigad till skattereduktionen och att rot- eller rutarbetet utförs i köparens bostad. Avdragen avser bara kostnader för arbete, inklusive mervärdesskatt, och inte kostnader för material, utrustning och resor. För rutarbete är avdraget maximalt 50 procent av arbetskostnaden, motsvarande rotavdragen är maximalt 30 procent av arbetskostnaden.
Tvätteritjänsten
Arbetskostnaden för tvätteritjänst måste särskiljas från övriga kostnader. För att förenkla hanteringen används en schablon. Arbetskostnaden ska beräknas till 50 procent av det debiterade beloppet, inklusive mervärdesskatt, för den utförda tvätteritjänsten i sin helhet, inklusive hämtning och lämning av tvättgods för transport till och från tvättinrättning.
Exempel
Kemtvätt för totalt 200 kr inklusive moms vilket enligt schablon ger 100 kr i arbetskostnad. Köparen får ett maximalt avdrag med 50 %, det vill säga 50 kr.
Bortforslingstjänst
Arbetskostnaden för bortforsling och transport av bohag och annat lösöre för återanvändning måste särskiljas från övriga kostnader. För att förenkla hanteringen används en schablon. Arbetskostnaden ska beräknas till 50 procent av det debiterade beloppet, inklusive mervärdesskatt, för utförda bortforslingstjänsten i sin helhet.
Exempel
Bortforsling av soffa 800 kr inklusive moms vilket enligt schablon ger 400 kr i arbetskostnad. Köparen får ett maximalt avdrag med 50 %, det vill säga 200 kr.
Skattereduktionen för rot- och rutavdrag får uppgå till sammanlagt högst 50 000 kronor per person och beskattningsår. Nu föreslås ett sammanlagt tak för rut- och rotavdragen på 75 000 kronor per person och beskattningsår. Det blir dock en begränsning, högst 50 000 kronor får avse rotavdraget som blir motsvarande nuvarande omfattning.
Det finns tre olika sätt att få rot- och rutavdrag på, via företag med fakturamodellen, som förmån för anställda eller när en person som inte har F-skatt anlitas. Vanligast är sättet är genom fakturamodellen, när köparen anlitar ett företag med F-skatt. Fakturamodellen innebär att företaget fakturerar köparen med ett lägre belopp än den faktiska kostnaden. Sedan är det Skatteverket som betalar ut mellanskillnaden så att företaget får ersättning för hela den faktiska kostnaden. Det blir dock återbetalningsärenden avseende felaktiga utbetalningar med en komplicerad hantering. För att underlätta hanteringen föreslås att en återbetalning av felaktigt utbetalda belopp ska gälla omedelbart, med en möjlighet att medge anstånd med betalning under vissa förutsättningar.
Många av de åtgärder som infördes under våren för att stävja de ekonomiska konsekvenserna av covid-19 gäller även fortsättningsvis och fler stöd väntas förlängas under hösten. Dessutom finns förslag på ett nytt stöd för enskilda näringsidkare.
För att minska risken för att företag skulle tvingas säga upp anställda aktiverades stödet för korttidsarbetet i mars. Det är en tillfällig anpassning av den lag som tidigare har tagits fram för att kunna användas när Sverige befinner sig i ekonomisk kris. Stödet för korttidsarbete beviljas i ett första steg i sex månader. Företaget kan sedan välja att förlänga i ytterligare tre månader. Det innebär att den totala perioden kan bli nio månader. Var tredje månad görs en avstämning, och beroende på om företagaren väljer att förlänga stödet eller inte så görs en slutavstämning efter sex eller nio månader. De företag som blivit beviljade stöd sedan mars och inte väljer att fortsätta ytterligare tre månader kommer därmed att påbörja sin slutavstämning nu i september. Tillväxtverket som hanterar stödet öppnar e-tjänsten för slutavstämning den 16 september och företaget har fyra veckor på sig att lämna in uppgifterna. Företaget får sedan beslut om avräkning i mitten på november och då framgår om ersättning ska justeras, antingen genom utbetalning eller återbetalning. Stödet går att söka under hela 2020.
Den 30 april presenterades ett första omställningsstöd. Syftet var att stödet ska göra det möjligt för företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet. Stödet avsåg att kompensera eventuella inkomsttapp under mars och april 2020 jämfört med samma månader förra året. Den 4 september aviserades att stödet förlängs och nu inväntas ett godkännande av EU-kommissionen. Det förlängda stödet avser månaderna maj-juli men villkoren skiljer sig åt. Omställningsstödet har inte omfattat enskilda näringsidkare men nu föreslår regeringen ett motsvarande stöd för dessa, ett omsättningsbaserat stöd för månaderna mars till och med juli.
Som företagare betalas moms, arbetsgivaravgifter och skatt till Skatteverket. Om företaget får betalningssvårigheter finns det en möjlighet att ansöka om anstånd för betalningar av skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt (moms). Med anledning av coronaviruset införs tillfälliga regler som börjar gälla från den 30 mars 2020, men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020.
En av de första åtgärderna som infördes var att betala ut ersättning för karensavdrag. Detta föreslås nu gälla året ut. Det gäller för den ersättning som egenföretagare får för de 14 första karensdagarna som betalas under resten av året med ett schablonbelopp om 804 kronor per dag. För att minska trycket på sjukvården väljer man att inte återinföra kravet på läkarintyg från 8e dagen till den 15e dagen i ett sjukfall. Arbetsgivare har fått stöd i form av ersättning för höga sjuklönekostnader i olika nivåer och det gäller september ut men det föreslås en fortsatt kompensation till arbetsgivare för den del av sjuklönekostnaden som överstiger det normala.
Anställda som väljer att ta bilen till arbetet för att minska smittspridning får tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Detta gäller från april och hela 2020ut och går att justera retroaktivt. Det finns också en möjlighet att under 2020 ge sina anställda en skattefri gåva, till ett värde av 1 000 kronor per anställd under perioden 1 juni- 31 december. Detta utöver andra gåvor som julgåvor.
Under 2020 har många företag tagit del av möjligheten till stöd för korttidsarbete. Regeringen har nu meddelat att stödet kommer att förlängas under första halvåret 2021.
Närmare 90 000 ansökningar har Tillväxverket mottagit sedan möjligheten att ansöka om korttidsarbete infördes i våras. Regelverk, handläggningstider och hantering av korttidsarbetet har påverkat förutsättningarna för företagen att kunna tillgodogöra sig stöden, och en del företag har även blivit återbetalningsskyldiga. Inför förlängningen av stödmöjligheten införs nya lagförslag som nu är på remiss. Den nya tillfälliga lagen förväntas träda i kraft den 15 februari 2021 och det är först när Tillväxtverket har fått de nya villkoren som företagen kan ansöka om stöd. Det innebär att eventuella utbetalningar till företagen för inledningen av 2021 kommer att dröja. Ingen ansökan kan göras innan dess, och om företaget ändå väljer att skicka in en ny ansökan kan handläggningstiden bli ytterligare förlängd.
Alla som har haft stöd under 2020 kommer att kunna ansöka om nytt stöd, även de företag som sökt stödet men sedan inte använt det. Flera företag kommer att kunna omfattas eftersom den karens på 24 månader efter stödperiodens slut som regleras i nuvarande lag föreslås slopas under perioden 1 december 2020 till 30 juni 2021. Det maximala antalet stödmånader bestäms av när företaget har sökt stöd tidigare och när förlängning av stöd söks.
Exempel: Ett företag har sökt stöd i mars 2020 och den nionde stödmånad var november 2020. Det företaget kommer med detta lagförslag kunna få ytterligare sju månader, det vill säga december 2020 till och med juni 2021. Om företaget söker stöd för första gången från februari 2021, kommer stödet kunna utgå för fem månader, eftersom den tillfälliga förlängningen pågår som längst till den 30 juni 2021.
Förutsättningarna för det förlängda stödet som föreslås är liknande de som har gällt under 2020. Nivåerna kvarstår (20,60,80 %) likväl lönetaket på 44 000 kronor men med lägre stöd från staten. En skillnad är att utbetalningen av stödet sker månadsvis och krav på fler kontroller. De kontroller som föreslås är krav på att lämna underlag som styrker att de har allvarliga ekonomiska svårigheter orsakade av omständigheter utanför deras egen kontroll, så som pandemin och lämna kopior på avtal eller kollektivavtal för de medarbetare som ingår i korttidsarbetet.
Lagförslaget innefattar även viktiga tydliggöranden. Framförallt gällande villkoren för rätten till stöd och företagens värdeöverföringar. Företagaren har inte rätt till stöd om det under perioden, två månader före stödperioden eller sex månader efter stödperioden beslutas om eller verkställer vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Däremot kan arbetsgivaren lämna koncernbidrag under stödperioden.