Artiklar

Krisåtgärder förlängs och enskilda näringsidkare kan söka stöd

Regeringen presenterade på måndagen ett flertal åtgärder som ska stötta företagen under den fortsatta coronakrisen. Bland annat förlängs korttidspermitteringen i upp till sju månader. Dessutom får enskilda näringsidkare nu möjlighet att ansöka om omsättningsstöd.

Det blir förlängning av flera av de åtgärder som tagits under året för att stötta svenska företag under Coronakrisen. Förutom korttidspermittering förlängs också anstånd med skatteinbetalningar, omställningsstöd och omsättningsstöd till enskilda näringsidkare – det sistnämnda ett nytt stöd som beslutades om 5 november.

Regeringen har gjort en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna. Förslagen överlämnas i en ändringsbudget för 2021, vilket sker i början på det nya året.

Idag kan korttidsspermitteringen som längst pågå i nio månader i följd, men i det nya förslaget tas tidsgränsen tillfälligt bort under perioden fram till sista juni nästa år.

Det betyder att en förlängning av pågående permitteringar kan göras med upp till som mest sju månader.

Under perioden så kommer stödet att vara förstärkt, januari till mars är subventioneringsgraden 75 procent, under april-juni är den 50 procent.

I ett pressmeddelande på måndagen skriver näringsdepartementet att “förlängningen kombineras med en striktare hantering vid ansökan om godkännande för stöd för att säkerställa att stöd bara lämnas till de arbetsgivare som uppfyller kraven för stöd och att missbruk förhindras.”

Tillväxtverket kommer att få närmare en halv miljard kronor i extra anslag.

Företag som tappat minst 50 procent av omsättningen augusti-oktober i år jämfört med förra året kan ansöka om ett förlängt omställningsstöd. Som mest går det att få 30 miljoner kronor. Stödet kräver anmälan och godkännande av EU-kommissionen.

Anståndet med skatteinbetalningar i ett år förlängs också i ytterligare ett år.

Dessutom kommer de tillfälliga ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen att förlängas till att gälla även för 2021.

Enskilda näringsidkare kan också söka omsättningsstöd. Stödet som beslutades om 5 november går att söka från och med imorgon tisdag 10 november på Boverkets webbplats. Även här blir det en förlängning, och en ny ansökningsomgång. En minskad nettoomsättning med minst 50 procent jämfört med perioden 2019 krävs för att få rätt till stöd.

“Om omsättningstappet överstiger denna nivå kan den enskilda näringsidkaren få ersättning med 70 procent av omsättningstappet eller som mest 72 000 kronor per företag för den nya stödperioden. Stödet kan användas av enskilda näringsidkare vars omsättning översteg 200 000 kronor för 2019” skriver näringsdepartementet.

Avtalsrörelsen åter igång

Efter att industrin satt normen för lönenivåerna i kollektivavtalen fortsätter förhandlingarna för övriga branscher vars avtal löper ut under 2020. Nu följer nya villkor för merparten av de svenska arbetsgivarna och närmare tre miljoner anställda omfattas.

Sedan avtalsrörelsen 1998 har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden. Som den bransch som främst konkurrerar med andra länder blir detta vägledande för avtal i andra branscher. De villkor som industrins parter kommer överens om fungerar som ett kostnadstak, det så kallade märket, för löneutvecklingen även inom andra branscher. De parter som tecknat industriavtalet (åtta arbetsgivarorganisationer och fem fackliga organisationer) tecknar tillsammans 57 avtal som omfattar cirka 500 000 anställda. I Industriavtalet ingår också ett antal branschorganisationer som inte tecknar kollektivavtal.

Startskottet för avtalsrörelsen 2020 blev den 20 december 2019, när industrins parter växlade sina avtalskrav. Förhandlingarna satte därefter igång efter nyår och sedan hade man fram till den 31 mars 2020 att komma överens. Så kom coronaviruset och partnerna valde att skjuta upp förhandlingarna. Avtalen förlängdes, prolongerades, fram till den 31 oktober. Efter förhandlingar blev märket satt och den 1 november var parterna var överens om de nya villkoren.

Innan coronomin spekulerades det i korta avtalsperioder om ett år, något som nu inte blev fallet för industriavtalet. Industriavtalet innehåller löneökningar om 5 procent över 29 månader. Det innebär att avtalen löper fram till 31 mars 2023. Parterna inom industrin har kommit överens om att det inte ska bli någon retroaktivitet från 1 april i år. Avtalet innehåller även en ökad avsättning till flexpension om 0,4 procent. vilket ger ett totalt avtalsvärde på 5,4 procent. Efter att Industriavtalet kom på plats har flera avtal slutits. Ett av dessa större avtal är det mellan SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, och Kommunal, som till skillnad mot industriavtalet inkluderar retroaktivitet från 1 april. Det finns även branscher där parterna är långt ifrån varandra. Inom handels finns ett strejkvarsel som kan realiseras den 13 november och inom livsmedelsbranschens drogs nyligen ett varsel om stridsåtgärder som skulle ha brutit ut den 9 november tillbaka.

När avtalen är påskrivna är det dags att omsätta överenskomna regleringar till praktik och säkerställa att alla delar av avtalet följs. Alla berörda, det vill säga både arbetsgivare och anställda, ska få information, till exempel ska lokala löneförhandlingar genomföras och andra delar av avtalet kan behöva anpassas lokalt där den möjligheten finns.

De företag som inte är bundna av kollektivavtal behöver i formell mening inte använda den modell för lönerevisioner som föreskrivs i kollektivavtalen. Många av dessa företag väljer ändå att följa avtalets nivåer gällande löneökningar, pensioner och andra villkor. Att försöka hålla sig uppdaterad kring kollektivavtalet i aktuell bransch ger bra förutsättningar för bra lönerevision inom företagen.

Form blir viktig

Regeringen vidtar åtgärder såsom utökat växa-stöd för att få fler mindre företag att anställa. En viktig fråga för företagen att förhålla sig till är vilken anställningsform som den nyanställde ska få.

Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar förhållandet mellan arbetsgivaren och den anställde. LAS omfattar alla företag med anställda, oavsett storlek men med vissa undantag. Personer som har en företagsledande position eller som tillhör arbetsgivarens familj är exempel på undantagen. För ett mindre företag, som kanske tidigare har anlitat personer som uppdragstagare, blir det andra förutsättningar när LAS ska efterlevas med en anställning. En förutsättning är vilken anställningsform som anställningen ska ha. Den nu pågående LAS-debatten handlar till en del om balansen mellan olika anställningsformer.

Tillsvidare

Att anställningsformen finns med i anställningsavtalet är en förutsättning. Finns inte anställningsform angivet förutsätts att anställningen gäller tillsvidare, även kallad fast anställning. En sådan anställning gäller till dess att anställningsförhållandet upphör. Det sker genom uppsägning eller avsked som ofta är en krävande process. Det finns även en möjlighet att pröva en person på en viss tjänst under en period genom en överenskommelse om provanställning. En provanställning får löpa i upp till sex månader. Om den inte har avbrutits eller sagts upp inom sex månader övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning.

Tidsbegränsad anställning

För att skapa mer flexibilitet exempelvis beroende på varierande efterfrågan, kan företaget välja andra anställningsformer än en tillsvidare anställning. Det finns flera olika former av tidsbegränsade anställningar med olika trygghetsvillkor. Tidsbegränsad anställning får ingås i fyra varianter. Allmän visstidsanställning infördes 2007 och är den nyaste och mest flexibla formen eftersom arbetsgivaren inte behöver ange några särskilda skäl för anställning. Företaget kan även anställa på vikariat. Förutsättningen för vikariat är att detta endast får användas till ersättande av en viss tjänst eller vissa tjänster. Det går alltså inte att anställa någon som vikarie utan att faktiskt ersätta någon annans arbete, det vill säga att vikariera. Säsongsanställning får ingås när exempelvis naturens växlingar kräver säsongsarbete. Det kan handla om bärplockning, tjänster inom turism eller andra liknande branscher. Slutligen kan även en arbetstagare som fyllt 67 år få tidsbegränsad anställning

Omvandling till fast anställning

Viktigt som företagare att vara medveten om är att när en person har varit anställd i två år som allmänt visstidsanställd eller vikarie övergår den till en tillsvidare anställning. Vid beräkning av tvåårsperioden räknas allmän visstidsanställning för sig och vikariat för sig.

Exempel
En person är först anställd med en tidsbegränsad anställning i form av allmän visstidsanställning i 1½ år. Sedan får personen en anställning som vikarie i 1½ år på samma arbetsplats. Dessa anställningar räknas inte ihop. Får personen seden en förlängning på vikariatet med ett år, då kommer anställningen att övergå till en tillsvidareanställning efter sex månader.